För några minuter sedan när jag var inne i min garderob och rotade, fick jag se den blåa fina klänningen som jag hade på 50-årsfesten för snart två år sedan. Den klänning som jag växt ur med si så där nästan 10 kilo.
Jag har ca 2 kilo kvar tills jag når den vikt jag hade då. Men jag kunde ändå inte låta bli att prova klänningen. Och till min stora glädje så visade det sig att jag skulle kunna ha den nu, fast det spänner lite över baken. Så när jag har fått bort 1-2 kg till så sitter den som den ska.
Detta med att använda kläder som värdemätare på hur det går med viktminskningen är för mig helt klart mycket bättre än att använda vågen. Varje gång jag köpt ett för snävt klädesplagg eller som denna gång när jag ville nå målet att komma i denna fina klänning som jag endast andvänt två gånger hitills och den känns som ny för mig fortfarande. Så varje gång jag provar klädesplagget och känner att nu har det släppt där och nästa gång är det på något annat ställe. Och sedan hipps vipps så sitter det på. Det blir en kännbar belöning varje gång och det rusar om i kroppen av lycka.
Jag skickar många tacksamma tankar till sture, min tremännings sambo. Han var det som kom och introducerade mig för dessa "Nuposoppor". Men jag skänker även en tacksamhetens tanke till mig själv som lyckats ta tag i min karaktär och visa sockerberoendet på dörren. Det är trots allt jag som säger NEJ, när jag försöker lura mig själv att köpa choklad och annat gott.
När det gäller frukost och middag så väger jag inte maten. Men jag tar mer grönsaker på tallriken än tidigare och middagsmaten får plats, men betydligt mindre plats än tidigare. När jag nått tio kilo, skall jag återgå till vanlig mat till lunch också, men då måste det också vara genomtänkt för att jag skall fortsätta gå ner.
Det slår mig nu att jag snart har tagit bort 1/5 del av det som skall bort och det har hitills gått som en dans. Jag vet att det kommer svårare perioder i min viktminsknings. Men det kommer att gå denna gång det är jag helt säker på!!
Nu siktar jag in mig på att snart vara i mål med mina första 10 kilon. Där väntar mig belöningen att få öppna min kompis Maggasn motivationpresent nr 2. Så jag trampar på mot de två målen, klänningen skall sitta ledigt och lätt på och denna presentöppning:)
Eftersom det regnar massor idag, tänker jag få med mig gubben och fara till VC, för att träna i sjukgymnasternas träningslokal. Det känns som om kroppen skulle behöva sig en genomkörare idag.
Önskar er alla goa läsare av min blogg, en riktigt härlig Kristihimmelsfärdshelg! Kram från mig:)
Åhh så roligt, att komma i kläder som varit för små en längre tid är lycka. Stort grattis till dig som håller dig så bra. För mig har det kommit lite grädde och jordgubbar i vägen( och lite annat också kanske) så det går inte så fort nedåt, men det går i allafall ner istället för upp och det är ju huvudsaken.
SvaraRaderaHärligt att ha både klänning och paket att se fram mot inom snar framtid. Jag är så glad för din skull.
Stora kramen // Annelie
Tack du fina Annelie för din rara kommentar. Jag är verkligen glad att det efter alla dessa år med massor av misslyckade viktreduceringsförsök, äntligen funkar.
SvaraRaderaDet är perfekt att hela tiden ha små mål, för då känns det mycket lättare:)
Det viktiga är inte att det går fort, utan att det går neråt.
Jordgubbar och grädde är så himla gott. Provade också på det i veckan, men då blev jag dålig. Men numera skyller jag nog på blomman. Måste testa att äta det en gubbe till så jag är riktigt säker:)
Ha det så bra min vän! / Kram från mig..